Kategori: ADHD

Kan man gå en kurs i att må bättre?

ADHD Inga kommentarer3

Jag går just nu en kurs genom vården tillsammans med andra med ADHD. Kursen heter Vardag i Balans. Den riktar sig till människor med psykisk ohälsa och syftet är att man ska må bättre genom att göra små förändringar i sin vardag, för att finna bättre balans. Eller, jag tror det i alla fall.

Jag tror även att jag gått den här kursen innan. Men då under annat namn och utan det här specifika kursmaterialet.

För vissa människor är den här kursen säkert superbra. Jag är dock osäker på om den kommer göra någon skillnad för mig. Inte pga kursen i sig utan pga omständigheter jag inte kan styra över som gör det svårt att faktiskt göra förändringar i mitt liv.

Under kursens gång så jobbar man med olika teman, olika delar av livet där man ska försöka göra en förändring för att skapa mer balans och helt enkelt må bättre.

Jag kämpar med dessa teman. Dels så känns det inte realistiskt att jag ska prata om ett ämne under någon timme och sedan ska jag under 1 vecka komma på en förändring och faktiskt implementera den på ett varaktigt sätt. Dels blir det för mig en ekonomisk fråga.

Ett av dessa teman är sömn. Jag har tidigare skrivit att jag har problem med sömnen. Det är något som varit ett problem i mitt liv i över 20 år och som jag försökt förändra på alla möjliga sätt. För vissa funkar motion eller fasta rutiner kring sovtider, det är dock inte något som gör någon skillnad för mig. För andra krävs det sömntabletter för att få ordning på sömnen. Själv hittade jag det som funkar för mig för ca 6 månader sedan; Melatonin. Det funkar inte för alla, men det funkar för mig. Tyvärr skedde förändringar kring tillverkningen och subventioneringen av Melatonin under 2021 som leder till att det har blivit för dyrt.

Ett annat tema är kost. Jag vet att jag inte har världens bästa kost, dels för att min favoritmat är ostmackor. När jag inte orkar laga mat blir det ostmackor, eller någon miccromat. Varannan vecka när min dotter bor hos oss äter vi ordentligt med mat, varje dag. Men veckorna då min dotter är hos sin pappa, då är maten sämre. Det beror delvis på bristande energi men också på dålig ekonomi.

När vi har teman där jag inte riktigt kan göra en förändring, på grund av att min ekonomi är dålig, då blir det ganska ångestladdat. Speciellt när arbetsterapeuterna, som leder kursen, ger tips och råd som inte funkar i min situation.

Jag fick rådet att pröva något annat än Melatonin om jag inte kan köpa det längre. Men jag har ju redan prövat allting utan framgång, hur ska jag då kunna göra det? Jag fick rådet att köpa mer mat under veckorna min dotter är hos sin pappa. Men om jag inte har pengar till det, hur ska jag då kunna göra det?

Jag upplever ofta under kursens gång att de som tagit fram materialet inte har haft ADHD i åtanke samt att arbetsterapeuterna som leder kursen inte alltid har förståelse för att deras råd inte är applicerbara.

ADHD är absolut inte en superkraft

ADHD 1 kommentar3

För några år sedan skrev jag ett inlägg om 7 fördelar med ADHD. Ärligt talat var det ett inlägg jag skrev för att locka fler läsare. Visst kanske det finns några fördelar med att ha ADHD, men om sanningen ska fram så är nackdelarna fantastiskt många fler.

Några av de fördelar jag skrev om då var att man kan hyperfokusera, att man är spontan och uppriktig. Och de grejerna kan absolut vara fördelar och något man har nytta av. Men de är samtidigt enorma nackdelar.

När jag hyperfokuserar upplever jag det som att jag ”fastnar” i det jag håller på med. Jag tappar helt tid och rum. På en arbetsplats kan det innebära att jag försöker lösa en uppgift helt perfekt, och istället för att lägga 30 minuter på att genomföra uppgiften, så kan jag sitta med samma grej en hel arbetsdag och ändå inte känna att jag är klar, för det är inte perfekt.

När man har ADHD och är spontan är det ofta synonymt med att man har dålig, eller ingen, impulskontroll. Utan impulskontroll så gör man fantastiskt många grejer som kan vara otroligt dumma. Man kan exempelvis få kass ekonomi och till och med skulder över att man ständigt köper allt som erbjuds. Man kan få problem på arbetsplatsen och i privatlivet över att man inte gör det som är planerat utan något helt annat, för att man är impulsiv.

Att vara uppriktighet kan väldigt ofta skapa problem, speciellt eftersom personer med ADHD ofta säger vad de tänker, utan att tänka efter först. Det kan leda till fantastiskt många konflikter både på arbetsplatsen och i privatlivet. För mig har min uppriktighet orsakat att jag förlorat väldigt många vänner då jag kan vara ”för ärlig”. Är man ”för ärlig” på en arbetsplats kan det orsaka så stora problem att man helt enkelt blir uppsagd.

Självklart finns det en hel rad med problem med ADHD. Något som många inte vet är att man måste uppfylla vissa kriterier för att faktiskt få diagnosen. Det är inte en diagnos man får för att man har dålig koncentrationsförmåga, eller är bråkig, eller ständigt tappar bort sina nycklar.

För att få diagnosen behöver man ha ett visst antal problem som är symtom på diagnosen. Men att bara ha symtomen räcker inte. Det krävs att de symtom du har påverkar din vardag. Alltså att du får anpassa dig, på grund av dina symtom, för att få livet att funka. För att få diagnosen ADHD måste du alltså ha problem i ditt liv.

Att ha problem i sitt liv, pga en diagnos, är inte en superkraft.

Ett barnsligt sätt att somna

ADHD Inga kommentarer15

Jag har tidigare skrivit om mina sömnproblem. När jag blev sjukskriven var min sömn hemsk, jag kunde sova max 3 timmar åt gången och fick inte en hel natts sömn på flera månader. Med tiden har det blivit bättre och nu får jag oftast minst 6-7 timmars sömn.

Jag har fortfarande svårt att somna. Jag kan känna mig väldigt trött när jag lägger mig men jag somnar liksom inte. Det blir extra svårt om jag känner minsta stress. Exempelvis om jag har en tid att passa nästa dag, då snurrar tankarna igång om att jag måste somna en viss tid, för att få ett visst antal timmars sömn. Och då blir det ännu svårare att somna.

Jag har, tack vare min dotter, hittat ett litet knep för att faktiskt kunna somna. Det är att lyssna på en ljudbok. Men inte vilken ljudbok som helst, utan på Elefanten som så gärna ville somna.

Det är en bok som jag tror det är tänkt att en vuxen ska läsa för ett barn, så att barnet lättare kan somna. Själva sagan är ganska trist och språket är upprepande, och jag misstänker att det är just det som gör den så sövande.

När jag har svårt att somna, så tar jag och startar denna ljudbok i min telefon. Jag använder mig av Storytel. Jag vet tyvärr inte om denna bok finns hos andra streaming tjänster för ljudböcker. På Storytel finns boken inläst både av en man, och en kvinna, så man kan välja den man föredrar. För mig funkar den med manlig uppläsare bäst. Boken är ca 30 minuter lång och det är sällan som jag hör hela, för jag somnar innan den är slut.

Om inte just den boken funkar finns det andra av samma författare, en om en kanin och en om en traktor. Den om traktorn kan jag dock inte lyssna på när jag ska sova för jag börjar bara skratta av den berättelsen.

Hur gör man ingenting, eller bara en sak?

ADHD 1 kommentar4

Det är en grej som återkommer i filmer och serier som jag tittar på. Det är att en av karaktärerna, för en stund, gör ingenting, eller bara en sak. Det kan vara att personen ligger på en soffa en stund och funderar, eller har hörlurar på sig för att lyssna på musik. Ibland sitter en människa, ensam i sin trädgård, i en obekväm stol, med ett glas vin och verkar bara ta in omgivningen, bara sitter där, sippar lite på drickat och verkar bara njuta av stunden.

Och jag blir så nyfiken på hur man gör. Hur gör man det där? Bara en sak åt gången, eller ingenting alls?

Jag blir rastlös, så otroligt snabbt. Min man brukar säga att jag är hopplös att titta på film med, för jag gör bara en massa annat. Jag sitter där i soffan, ja, och jag tittar lite sporadiskt på filmen, samtidigt som jag gör annat. Typ stickar, eller spelar spel på mobilen, eller kollar Facebook, eller tar fram laptopen och spelar datorspel. Vi får spola tillbaka ofta för jag missar roliga/viktiga händelser hela tiden.

Jag kan ibland tänka att jag skulle vilja sitta på balkongen med nått gott att dricka när det är en härlig kväll. De få gånger jag faktiskt gjort det har jag tröttnat efter 30 sekunder, gått in igen för att antingen hämta något att göra, eller göra något helt annat som inte involverar balkongen alls.

Kan det vara så att riktiga människor aldrig gör det där, ingenting eller bara en grej? Kan det vara så att det bara händer på film och TV? Så måste det nog vara.