Etikett: Ekonomi

Kan man gå en kurs i att må bättre?

ADHD Inga kommentarer3

Jag går just nu en kurs genom vården tillsammans med andra med ADHD. Kursen heter Vardag i Balans. Den riktar sig till människor med psykisk ohälsa och syftet är att man ska må bättre genom att göra små förändringar i sin vardag, för att finna bättre balans. Eller, jag tror det i alla fall.

Jag tror även att jag gått den här kursen innan. Men då under annat namn och utan det här specifika kursmaterialet.

För vissa människor är den här kursen säkert superbra. Jag är dock osäker på om den kommer göra någon skillnad för mig. Inte pga kursen i sig utan pga omständigheter jag inte kan styra över som gör det svårt att faktiskt göra förändringar i mitt liv.

Under kursens gång så jobbar man med olika teman, olika delar av livet där man ska försöka göra en förändring för att skapa mer balans och helt enkelt må bättre.

Jag kämpar med dessa teman. Dels så känns det inte realistiskt att jag ska prata om ett ämne under någon timme och sedan ska jag under 1 vecka komma på en förändring och faktiskt implementera den på ett varaktigt sätt. Dels blir det för mig en ekonomisk fråga.

Ett av dessa teman är sömn. Jag har tidigare skrivit att jag har problem med sömnen. Det är något som varit ett problem i mitt liv i över 20 år och som jag försökt förändra på alla möjliga sätt. För vissa funkar motion eller fasta rutiner kring sovtider, det är dock inte något som gör någon skillnad för mig. För andra krävs det sömntabletter för att få ordning på sömnen. Själv hittade jag det som funkar för mig för ca 6 månader sedan; Melatonin. Det funkar inte för alla, men det funkar för mig. Tyvärr skedde förändringar kring tillverkningen och subventioneringen av Melatonin under 2021 som leder till att det har blivit för dyrt.

Ett annat tema är kost. Jag vet att jag inte har världens bästa kost, dels för att min favoritmat är ostmackor. När jag inte orkar laga mat blir det ostmackor, eller någon miccromat. Varannan vecka när min dotter bor hos oss äter vi ordentligt med mat, varje dag. Men veckorna då min dotter är hos sin pappa, då är maten sämre. Det beror delvis på bristande energi men också på dålig ekonomi.

När vi har teman där jag inte riktigt kan göra en förändring, på grund av att min ekonomi är dålig, då blir det ganska ångestladdat. Speciellt när arbetsterapeuterna, som leder kursen, ger tips och råd som inte funkar i min situation.

Jag fick rådet att pröva något annat än Melatonin om jag inte kan köpa det längre. Men jag har ju redan prövat allting utan framgång, hur ska jag då kunna göra det? Jag fick rådet att köpa mer mat under veckorna min dotter är hos sin pappa. Men om jag inte har pengar till det, hur ska jag då kunna göra det?

Jag upplever ofta under kursens gång att de som tagit fram materialet inte har haft ADHD i åtanke samt att arbetsterapeuterna som leder kursen inte alltid har förståelse för att deras råd inte är applicerbara.

Bidragsfusk

Vem vill hålla på med bidragsfusk?

Övrigt 1 kommentar0

Det finns en hel del fördomar kring människor som av någon anledning inte kan ”bidra” till samhället. Skälen till varför människor inte arbetar är många, och i en klar majoritet är det helt legitimt. En stor majoritet av de som får bidrag håller inte på med bidragsfusk.

I drygt 18 månader har jag själv gått på ”bidrag”. Eftersom jag är sjuk från mitt arbete får jag sjukpenning från Försäkringskassan. Självklart finns det människor som tror jag är lat, inte vill arbeta, eller fuskar. För många människor tror att man kan leva ”det ljuva livet” när man går på bidrag.

Det finns många sätt att leva det ljuva livet på, att hålla på med bidragsfusk är inte ett av dom.

Om drygt 1 vecka skall jag på möte inför min kommande arbetsträning. Jag skall då, dagligen under en viss tid, åka kollektivt för att ta mig till arbetsträningen. För detta behöver jag köpa ett periodkort för att kunna åka med Västtrafiks bussar, spårvagnar och båtar i Göteborg. Jag är 33 år så ett sådant kort, som är giltigt i 30 dagar, kostar mig 610 kr.

I dagsläget är det 610 kr som jag inte har. Jag hörde av mig till min handläggare på Försäkringskassan för att fråga om det finns något bidrag jag kan söka som kan täcka resekostnaderna under min arbetsträning. Svaret blev Nej. Hade jag arbetat mot lön hade min lön bekostat periodkortet, som sjukskriven är det meningen att min sjukpenning skall täcka kostnaden för periodkortet.

Sjukpenning

Som de flesta vet får man 80% av sin lön i sjukpenning. Problemet är att det inte riktigt stämmer. Enligt försäkringskassan får man ”knappt 80% av din lön, men högst 714 kr per dag”. Inkomsttaket för sjukpenning är 28 000 kr (före skatt) och i skrivande stund får man 76,5% av sin lön utbetald i sjukpenning. För 1 månad får man 21 420 kr (innan skatt) i sjukpenning. Man betalar fortfarande skatt, för sjukpenning betalar man 30% skatt. Du får då 14 994 kr per månad.

Detta gäller dock max i 1 år. Sedan sänks sjukpenningen till ”knappt 75%”, i dagsläget 74,2%. Efter skatt får du då ut 14 539 kr.

Är det en förmögenhet? Absolut inte. Trots att dina utgifter inte minskats efter 1 års sjukdom så minskas ändå din ersättning. Det finns inget bestämt existensminimum, istället pratar man om Riksnorm. En summa som varje person, efter fasta kostnader, skall ha för att kunna leva ett drägligt liv.

Riksnormen

Riksnormen skall täcka både gemensamma och personliga kostnader för livsmedel, hygienprodukter, dagstidning, barn- och ungdomsförsäkring, kläder och skor, fritid och lek, förbrukningsvaror, telefon och TV-avgift. Miniminivån för en ensamstående vuxen utan barn är 3 930 kr per månad, utöver den fasta boendekostnaden. För en familj med 1 vuxen och 1 barn (10 år) blir summan, för att täcka det grundläggande, 6 730 kr per månad, utöver den fasta boendekostnaden.

Om vi tar familjen på 1 vuxen och 1 barn som exempel, så blir det, utöver Riksnormen som skall täcka de grundläggande levnadskostnaderna, 7 809 kr kvar, som då skall täcka allt annat som boende, läkemedel, vårdbesök, färdmedel, fackavgifter, hemförsäkring osv.

Min familj får 14 539 kr per månad. Vi är 2 vuxna och 1 barn. Sjukpenningen räcker inte till så att vi skall kunna leva ett drägligt liv. Även om jag inte haft haft en man (som nekas sjukersättning från Försäkringskassan), så hade vi inte hamnat inom Riksnormen då hyran för boendet landar på 7071 kr per månad.

Bidragsfusk gör dig inte rik

Hade jag inte haft rätt till sjukpenning hade jag sökt ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, då hade jag säkerligen fått mer pengar från socialen än vad jag får i sjukpenning, trots att jag får så mycket i sjukpenning som man kan.

Kan man leva det ljuva livet genom bidragsfusk? Jag skulle säga nej. Jag och min familj kan långt ifrån göra det, och vi fuskar inte ens. Hade jag klarat att arbeta 100% hade vi haft 6 800 kr mer per månad, efter skatt, att leva på. Hade jag kunnat arbeta 100% hade jag inte behövt handla mat på faktura när pengarna är slut innan sjukpenningen kommit, jag hade sluppit handla medicin på avbetalning och jag hade definitivt haft råd med att åka in till stan och ta en fika på ett café.

Bidragsfusk lönar sig inte om du faktiskt vill leva, inte bara vara vid liv.

Skulder

När skulder växer

Övrigt Inga kommentarer6

Lever man med psykisk ohälsa är det väldigt vanligt att man drar på sig skulder. Det kan ha många olika orsaker. En del har problem med att öppna sin post, därför blir fakturor inte betalda och påminnelser samlas på hög. Ett oöppnat kuvert kan också resultera i att man missar en kallelse till läkare, om man inte kommer på den bokade tiden så får man betala för det missade besöket.

Många med psykisk ohälsa har också ganska höga vårdkostnader. Vi har tack och lov högkostnadsskydd både när det gäller vård och mediciner i Sverige, men man kan trots detta dra på sig skulder. Om man inte har pengar på kontot när det är dags att köpa en ny burk med piller, eller besöka läkaren, har man alternativet att betala mot faktura. Men har man det redan ansträngt ekonomiskt kan den där fakturan bli omöjlig att betala. Utan högkostnadsskydd kostar exempelvis 1 av mina mediciner 1030 kr för 30 tabletter. En kostnad som i alla fall jag har svårt att hosta upp vid ett enskilt tillfälle.

En obetald faktura växer snabbt till en skuld som känns omöjlig att betala. Skulden går vidare till ett inkassobolag som lägger på avgifter och ränta. Får bolaget inte betalt så säljer företaget skulden till ett annat inkassobolag, som lägger på mer ränta och avgifter. En skuld som från början var på 300 kr, för ett läkarbesök, växer sig snabbt till flera tusen.

Många kan lösa sina skulder genom att prata med bolagen där man är skuldsatt, och gemensamt komma fram till en rimlig avbetalningsplan. Det finns även möjligheten att ta ett banklån för att lösa sina skulder, ett lån har oftast lägre ränta än den hos inkassobolag.

För en hel del är både avbetalning och lån något omöjligt. Lever man på ekonomiskt bistånd från socialtjänsten ges inte utrymme att betala sina skulder. Statliga långivare, exempelvis CSN, kan ”frysa” skulden under tiden man får bidrag. Inkassobolag erbjuder inte samma möjlighet, där tickar skulden sig större i form av både ränta och avgifter.

Det man kan göra då är att ansöka om skuldsanering. Inför en ansökan måste man ha pratat med en ekonomisk rådgivare. Det är något man kan få via kommunen och det är helt kostnadsfritt. Är man i ett läge där ekonomin, oavsett planering, inte ger utrymme för återbetalning, kommer man troligtvis få rådet att komma tillbaka när det ekonomiska läget ändrats, och att man inte kan ansöka om sanering om man inte kan klara en avbetalning.

Ansöka om skuldsanering kan man dock göra, oavsett om man kan klara en avbetalning eller ej.

Ansöker gör man hos Kronofogden. Man får då ge utförlig information om de skulder man har samt om sin egen, och eventuell familjs, ekonomi. Man får redogöra för både inkomster och utgifter samt eventuellt kapital. Med alla dessa uppgifter gör Kronofogden en bedömning kring möjligheten till återbetalning. Bedömer de att man inte har betalningsmöjlighet inom ett rimligt antal år kan man få sin ansökan godkänd.

Kronofogden gör då en återbetalningsplan som man skall hålla sig till under ett visst antal år. Hur mycket man skall betala per månad beror helt på den egna ekonomiska situationen, inte skuldens storlek. Har man inget utrymme för att göra någon betalning så kan man få en skuldsanering utan att betala något, har man möjlighet att göra en avbetalning så betalar man en summa varje månad, under ett visst antal år. Det som återstår av skulden när denna tid passerat skrivs av.

Får man sin ansökan om skuldsanering godkänd är det väldigt viktigt att man informerar Kronofogden om det ekonomiska läget skulle ändras; om man får högre inkomst, lägre månadsavgifter eller liknande. Då kommer Kronofogden justera beslutet efter förändringarna. Om man inte meddelar förändringarna avbryts skuldsaneringen omedelbart.

Lisebergskaniner

Sänk månadskostnaden med en smart sparplan

Övrigt Inga kommentarer0

Nu när julen närmar sig vet jag att det kommer att gå åt en del pengar – men redan nu passar jag på att förbereda och planera ekonomiskt för Januari. När ett nytt år börjar känns det som ett utmärkt tillfälle att också få en fräsch start på olika plan i livet. Något jag känner att jag vill förbättra under 2017 är mitt sparande. Med en sparplan kommer det att bli lättare att se vad jag har råd med varje månad samtidigt som jag lägger undan en viss summa pengar som jag kan använda till något trevligt längre fram. Exakt vad har jag inte bestämt ännu, men min dotter har länge önskat sig ett TV-spel och i år hade vi ingen möjlighet att besöka Liseberg, det vill jag göra nästa år!

När jag har sökt på nätet hittade jag bland annat många bra tips via consectors hemsida. Jag ska verkligen gå in för att spara pengar varje månad som då inte bara ska gå till nöjen eller roliga inköp. Pengarna ska också bygga upp min buffert om jag skulle råka ut för en oförutsedd utgift.

Det är minsann inte helt lätt att strukturera om bland månadskostnaderna för att sänka dem. Nu när jag har haft en viss inkomst varje månad har jag anpassat min livsstil efter den. Vissa utgifter kommer jag så klart inte undan så som hyra, försäkringar och så vidare. Däremot kommer jag att försöka sänka mina månadskostnader för bland annat mat och övriga onödiga inköp. Det lilla blir som bekant oftast en hel del i slutändan.

Jag har sökt på nätet efter olika sätt att spara och för att få smarta råd, då fann jag en artikel som jag kan rekommendera, du kan läsa den här. Den handlar om hur man sätter upp en realistisk sparplan. Där finns det bland annat fem steg för hur du ska nå dina mål för sparandet. Jag har tagit till mig av dessa tips och anpassat efter mina egna mål för att sänka månadskostnaden.

  • Planera mera – jag har bestämt att jag ska spara 500 kronor i månaden under 2017 och planerar övriga kostnader efter mitt sparande.
  • Sätt upp ett mål – nu när jag ska spara har jag satt upp två mål. Dels ska pengarna räcka till roliga äventyr med familjen och dels ska jag bygga upp en personlig buffert.
  • Räkna på hur mycket du kan spara – jag har först och främst räknat ihop mina fasta utgifter och sedan räknat på hur mycket jag gör av med i övrigt. Det är dessa utgifter jag kan dra ner på så som exempelvis att köpa kaffe på något café.
  • Uppmärksamma milstolpar – det är inte jätteroligt att spara och därför kommer jag försöka fira när jag har kommit upp i en viss summa. Men då ska jag fortfarande ha kvar en viss summa pengar när jag väl har unnat mig något roligt eller fint för att fira.

Detta inlägg är sponsrat av TopDog