Att tiga är silver, att tala är guld

Mina kollegor vet om att jag har ADHD. De vet om att jag är alkoholist. De vet om att när jag är sjuk så är det antagligen pga min psykiska ohälsa snarare än att jag har huvudvärk, feber eller annat.

Jag har en bra kontakt med min chef och mina närmsta kollegor. De har förståelse för mig och det känns otroligt skönt.

På tidigare arbetsplatser har jag inte berättat hur jag är, hur jag fungerar. Det har varit en jobbig skugga som följt mig överallt. Jag har kämpat så hårt för att hålla den fina fasaden uppe. Jag har fortfarande en fasad, jag kan inte visa hur jag mår. Men nu har jag i alla fall styrkan att berätta för mina kollegor när något är fel. Jag behöver inte gå in på detaljer, de förstår. Men det är okej att säga ”jag har en dålig dag”.

Jag har inte hittat en enda nackdel med att mina kollegor vet. Det finns dock en hel del fördelar; mitt arbete blir flexibelt, min arbetsstation anpassas efter mina behov. Jag upplever att jag får mer respekt och tillit.

För mig har det gjort mitt liv, både hemma och på jobbet, enklare när de runt omkring mig vet.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.